Efternamn
Enklast och vanligast är att man skriver in det namn barnet fick vid födseln. Fram till runt sekelskiftet 1900 är det oftast patronymikon som gäller, alltså faderns förnamn följd av –son eller -dotter. Därefter fick man oftast föräldrarnas efternamn då modern i samband med giftermålet också fick faderns efternamn. I nutid är det inte ovanligt att fadern tar eller tagit moderns efternamn vid giftermål eller att man behåller sitt namn eller lägger till ett mellannamn.
Efternamnet kan skrivas på många olika sätt och egentligen finns inga enhetliga regler.
När man registrerar efternamnet i databasen skall man också tänka på sökfunktionen. DISGEN söker på alla ord i rutan. Därför bör endast namnen vara med utan förklaringar. Väljer man att ta med både födelse- och giftasnamnet/namnbytet skall man vara noga med att ordningen på namnen är genomgående. Skriv inte in förklarande ord som född eller gift.
Bra
Asson Endast födelsenamnet
Bsson Endast tagna namnet eller giftasnamnet
Asson Bsson Båda namnen. Obs bara mellanslag
Asson - Bsson Mellanslag på båda sidor om skiljetecken
Inte bra
Asson gift Bsson
Bsson född Asson
Asson g. Bsson
Bsson f. Asson
Asson senare Bsson
Bsson tidigare Asson
Säkert finns också andra sätt att skriva in efternamnen. I de fyra första exemplen fungerar sökfunktionen så att programmet söker på båda namnen. Har man ett dubbelnamn med bindestreck och skriver detta utan mellanslag söker programmet bara på hela kombinationen.
Samma sökfunktion finns i DISBYT. Vid körningen mot DISBYT-basen kommer detta program att ta bort skiljetecken som parenteser, komman, punkter och mellanslag. Endast bokstäver godkänns av DISBYT och din varningsfil kan bli ganska lång.
Ett sätt att visa var släkten fortsätter i en barnaskara kan vara att skriva efternamnet med versaler. Det är inget som rekommenderas längre för det finns bättre sätt att göra släkten synlig i Disgen. Sätt en flagga på alla som ingår i din antavla och visa den flaggan i familjeöversikten. Läs mer i guiden Flaggor.
Namnbyten och speciella omständigheter när det gäller efternamn kan skrivas in som notiser.
Förnamn
Förnamnet skrivs in som det är skrivet i födelseboken. Framförallt flicknamn ändras sedan i husförhörslängderna. Elisabeth får heta Lisa, Maria heter Maja, Johanna heter Anna. Vill man skriva in denna förkortade variant och sannolikt tilltalsnamnet kan sätta det inom parentes och markera det med en asterisk *.
Är tilltalsnamnet första namnet i en förnamnskombination behöver det inte markeras med *. DISGEN förutsätter då att detta är tilltalsnamn om man bara vill ha tilltalsnamnet utskrivet. Vill du att tilltalsnamnet ska skrivas med fet stil så behöver det finnas en * annars blir det skrivet som vanligt namn. Så rekommendationen är att alltid sätta * efter tilltalsnamnet även om personen bara har ett namn.
Om tilltalsnamnet finns inne i namnkombinationen så ska det markeras med * för att DISGEN ska förstå att detta skall visas som tilltalsnamn i utskriften. Även om tilltalsnamnet skrivs med versaler skall det markeras med *.
Dubbelnamn skrivs med bindestreck om det står så i födelseboken t ex Karl-Erik. Om namnet skrivs utan bindestreck men ändå används som tilltalsnamn kan man skriva Karl* Erik*, dvs marekra alla tilltalsnamnen. Dvs man kan skriva Karl* Erik*. Eller Karl* Johan Erik*.
Smeknamn, öknamn eller andra omständigheter med förnamnet kan skrivas in som notiser.
Utökade namn
Från Disgen 2018 finns en funktion som gör att du kan skriva in namn men markera att de inte ska visas. Du kan kommentera namnen, Du ange under vilken period namnen användes och vilken källa du har hittat det i.
Det här löser problemet med många efternamn. En f.d. soldat som hade ett patronymikon från början. Som soldat fick han ett nytt namn och när han gick ur tjänst tog han sig ett tredje namn. Exempel Nilsson, Svart, Modig. Du bestämmer vilket/vilka namn du vill se i Disgen och vilket/vilka du vill ha med i utskrifter.
Ett annat exempel är kvinnan som var gift tre gånger med olika efternamn. Rekommendationen är att namnet vid födelsen används som synligt namn men det går bra att lägga in de andra också men inte visa dem. Du kan alltid söka på namnen. Så vill du leta reda på henne som hette Sundqvist i ett gifte och det är det du minns så kommer du att hitta henne även om namnet inte visas.
I en ansedelutskrift så kommer alla namnen att skrivas ut men de som är märkta för att inte visas skrivs separat med den uppgiften.
Det här öppnar möjligheten för att skriva in smeknamn likväl som olika giftesnamn utan att drunkna i mycket text i namnfälten. Gillar du att skriva namnet som prästen skrev det så kan du komplettera med att skriva in namnet i normerad form som inte visas. Då ökar dina möjligheter att hitta personen när du söker.
Datum
I de flesta notisvarianterna finns en datumfunktion. Grundinställningen är exakt datum som skrivs ååååmmdd i en följd. Programmet lägger in bindestrecken så utskriften blir 1900-01-01.
Bakom Datum-rutorna finns en knapp med en lampa. Är datumet av någon anledning osäkert kan man klicka på lampan och få fram alternativa datumangivelser: Det kan vara ungefärligt, avse ett intervall eller en period eller vara en fras. Under dessa finns sedan ytterligare alternativ.
Ungefärligt ger dig fyra varianter att välja på:
- Omkring: Kan användars om t. ex. en dödsdag inte finns angiven men att man kan hänga upp ungefärlig datum på något annat exempelvis ett slag där en knekt stupade.
- Beräknat: När du hittat en anteckning i dödsboken att vederbörande blev si och så många år, månader och dagar.
- Uppskattat: Om du i en födelsebok hittar en siffra som sannolikt visar moderns ålder.
- Tolkat: När prästen skrivit otydligt eller satt en bläckplump över årtalet.
Även Intervall och Period har ett par varianter att välja på.
Fras ger dig möjlighet att skriva en mening som prästen använt exempelvis "Under slaget i Poltava".
Här finns också en kalender där du kan se vilken veckodag ett visst datum föll in. Du kan också räkna ut när en person var född och du vet levnadsdagarna eller räkna ut antalet levnadsdagar om du vet födelse och dödstid.
Prova hur länge du har levt.
Ort
Du kan välja att arbeta med DISGENS ortsträd eller skriva in för hand direkt i ortsfältet.
Skriver du för hand så följ följande regel församling (länsbokstav) t ex Kaga (E).
Fyller du på med bynamn och gårdsnamn så skriv dem alltid i samma ordning.
Församling, bynamn, gårdsnamn, torp.
DIS rekommenderar dig dock att använda det inbyggda ortsträdet från start. Det ger dig alltid orten stavad på samma sätt, Du kan söka på församlingen och få med alla som finns i byarna och gårdarna. Du kan göra utskrifter utifrån orten. Kort sagt fördelarna med att använda ortsträdet är många.
DISGENS ortsträd innehåller landets församlingar 1989 och är de som rekommenderas även när du skriver för hand.
Du hittar dem på Skatteverkets hemsida.
Utdrag ur hemsidan:
Sveriges församlingar genom tiderna
Under århundradenas lopp har församlingarna i Sverige genomgått många ändringar. Namn har ändrats, församlingar har upphört och nya har tillkommit. De sedan mer än 300 år förda kyrkoböckerna har ett utomordentligt stort värde för all slags forskning. För den som söker uppgifter bakåt i tiden har det emellertid varit svårt att få fram rätta uppgifter på grund av de många ändringarna.
Den här matrikeln systematiserar uppgifter från äldsta tid fram till 1989 om indelning, förande och förvaring av kyrkoböcker m.m. Huvudändamålet är att underlätta vid all slags forskning där kyrkoarkivalier ska användas som källa. Genom att boken är heltäckande både tidsmässigt och geografiskt är den ett ovärderligt hjälpmedel f ör släktforskare m.fl.
Materialet har samlats in från matriklar, landsarkivens historiska redogörelser, folkräkningsredogörelser och många andra källor. Uppgifterna har sedan registrerats på data vid den demografiska databasen i Umeå. Matrikelns huvudförteckning innehåller 4 381 församlingsnamn. Den kompletteras av flera speciella förteckningar över särskilda slag av församlingar, förlossningsanstalter m.m.
Orter i DISGEN
Denna ortsdatabas finns också i DISGEN. I stället för att skriva in orten kan man klicka in den. Födelar med detta är att orterna alltid blir lika stavade. Oaktat prästerna stavade t ex Wisby, Grenna eller Hvetlanda så SKA det stavas Visby, Gränna och Vetlanda i DISGEN. Annan stavning underkänns vid inkörning i DISBYT.
Likaså måste församlingarna ligga i det län de låg 1989. Gärdserum låg i Kalmar län fram till runt 1970 då länsgränsen flyttades så församlingen tillhör nu Östergötlands län. Det är alltså Gärdserum (E) som gäller. Andra exempel finns bl a mellan Jönköping och Halland.
Hur du arbetar med orter beskrivs i guiden Orter. Det finns fler intressanta guider om hur du placerar byn, gården eller torpet på kartan. Läs bland annat Ortens placering och visning på kartan.
Född och döpt
Långt bak i tiden så var födelsedatum inte det intressanta för prästen utan datumet när barnet var döpt. Är man noggrann så skriver man bara årtalet i födelsenotisen och det fulla datumet i dopnotisen. En del förenklar det för ofta döptes barnet samma dag eller dagen efter så de skriv dopdatumet i både dop och födelsenotisen och gör en fotnot på födelsenotisen att något exakt datum inte finns för födelsen.
Död och begravd
Begravningsdatumet var det centrala för kyrkan förr inte dödsdatum. Det är lätt att missa när man läser dödböckerna. Ofta står båda datumen med dödsdatumet återfinns i den löpande texten.Visserligen var man snabb med begravningen men det kunde ändå gå en vecka 10 dagar från dödsfallet innan den döde var gravsatt. Vet man inte det exakta datumet för dödsfallet så ange bara årtalet och använd begravdnotisen för det fulla datumet.
Dödsorsak
Fundera på hur du vill använda notisen dödsorsak. Är du intresserad av att se vad som ändade livet hos dina släktingar så kan det vara idé att normera det du skriver här. Prästerna skrev lite oiika men menade samma sak. Ex.vis Åldersomsavtyning, Ålderdomssvaghet, Ålderdomsbräcklighet och Ålderdom. Alla betyder samma sak. Nu är just det här exemplet lätt att leta fram ändå genom att söka på "ålderdom*". Men dog de av TBC, Tuberkulos, Lungtuberkulos eller scroffler som olika varianter på samma sak så kan du välja ett uttryck och i en kompletterande textnotis skriva in vilken variant prästen noterade.
Hektik är ett annat ord som betyder Hetsig feber och som uppträder i senare stadiet av tuberkulos. Lungsot var ju det man sa innan tuberkulos började användas. Man kan också skriva in det prästen skrev och inom parentes skriva ett normerat uttryck som förstås av oss som lever idag.
