Gudien innehåller lite spridda tips om:
- Om du senare tänker göra grafiska tavlor
- Skrivregler ur släktforskarens perspektiv
- Flaggor, exempel
- Registrera faddrar
- Ett annat sätt att bearbeta faddrar
- Yrke kompletterat i flyttningsnotis
- Datamapp på USB-minne
Om du senare tänker göra grafiska tavlor
Om du senare vill skriva ut en grafisk tavla är det bäst att ha skrivit endast församling för född och död, eftersom utrymmet är begränsat där. Det räcker med församling i den typen av sammanställning. . Med hänsyn till detta, försök att istället komma ihåg att ange exakt plats för född och död i Text-, Flyttade- eller Levde-notiserna.
Varför då? När du skriver ut grafiska tavlor så får det inte plats så mycket och oftast räcker det med församling och möjligen by/ort i den typen av sammanställning. Prova och se vad du tycker.
Bestäm hur du vill skriva
Dopbokens namn kan ändras i husförhörslängderna. Kristina blir Kajsa eller Stina, Elisabeth får heta Lisken eller Lisa, Johanna heter Anna; Johannes kan bli Johan, Jean, John eller Hans. Den förkortade varianten och sannolikt tilltalsnamnet i vardagen har ofta förr av släktforskare satts inom parentes och markerats med en asterisk *. Nyare riktlinjer är att endast dopnamnen bör stå i förnamnsraden för den digitala forskningen. Ska jämförelse göras med myndigheters källor fungerar endast dopnamnen.
Normering av namn rekommenderas. Det betyder mer modern vanlig stavning. Skriv alltså av de namn prästen skrivit i dopboken men med mer modern stavning. Det var ju prästens egen åsikt om stavning, som avgjorde hur det råkade bli i dopboken. Riktlinjer finns bland annat på släktforskarförbundets hemsida, www.genealogi.se/sa-stavar-du-namnet
Med normerad stavning blir det lättare för dig själv att senare söka i ditt register liksom för andra när du lämnat ditt bidrag till Disbyt. Disgen och Disbyt söker på alla ord i rutan. Endast namnen ska vara med. Skriv inte förklarande ord som född, gift, bytt till… Gör rätt från början för att slippa att i efterhand få extra arbete med att rätta.
Andra vill skriva av dopbokens exakta stavning. Vilken metod du än väljer, så var konsekvent.
Dubbelnamn skrivs med bindestreck om det står så i födelseboken t ex Karl-Erik. Om namnet står utan bindestreck men ändå används som tilltalsnamn skriv med två asterisker, Karl* Erik*. Då kommer hela namnet att vara markerat som tilltalsnamn i utskrifterna i Disgen 2016.
Registrera det efternamn som personen har fått från födseln. Förr gällde patronymikon, det vill säga barnen fick namn efter sin far. Vid registrering räcker det att skriva Per med punkt direkt efter. Då blir efternamnet automatiskt Persson eller Persdotter beroende på kön. Om en man senare blev t.ex. soldat eller präst kunde det bli namnbyte. Före 1900-talet behöll en hustru oftast sitt flicknamn sin gifta tid men kan som änka ibland få sin makes efternamn om det inte var ett patronymikon.
En pojke kan ha en fader Anders, som blir soldat Blixt. Sonen kan som vuxen själv bli soldaten Dunder. Skriv alltid efternamnen i kronologisk ordning med ett mellanslag mellan varje namn: Andersson Blixt Dunder. Alla namn blir då sökbara. Vid ett dubbelnamn med bindestreck och utan mellanslag söker programmet bara på hela kombinationen men sådana efternamn är sällsynta. Om en person varit gift många gånger kan du välja att bara skriva namnet vid födseln och sedan det namn personen haft längst tid. Övriga efternamn liksom smeknamn, öknamn, namnbyten eller andra omständigheter kan skrivas in som textnotis.
Disgen förutsätter att första namnet är tilltalsnamn och markerar detta i utskrifterna om ingen asterisk använts. Om tilltalsnamnet skrivs med versaler ska det ändå markeras med *.
Flaggor, exempel:
Kolla (om du för stunden inte kan kontrollera en uppgift)
SVAR 2017 (om du antar att uppgiften kan finnas tillgänglig om ett par år)
Soldat
Tuberkulos
Straffad
Flaggorna kan användas som en anteckningsbok för minnet, för statistik eller vad din fantasi kommer på. Eftersom varje flagga är relativt kort, kan du på den person som fått t ex flaggan Ancestry skriva de omständigheter du vill kolla i en löpande text t ex i Extra textnotis. Det förutsätter att du just valt Extra text för dina egna forskningsfunderingar eller annat som inte kan intressera andra och därför inte ska med vid utskrifter. Nästa gång du har tillgång till Ancestry är det lätt att söka alla med den flaggan och se på var och en i söklistan vad du ville kolla och om Ancestry kan tillföra något. Alternativt kan Oforskat, Anteckningar eller Special väljas för detta ändamål. Bestäm dig bara från början för hur du vill göra.
Den som tidigare haft Disgen kunde dela upp släktforskningen i olika flockar t ex mors, fars och partners flock. Flockar finns inte i Disgen 2016. Vid konverteringen från Disgen 8 - Inställningar finns valen
Om båda dessa små rutor är förbockade kommer flaggorna och flockarna ha samma namn i Disgen 2016, som de hade i Disgen 8.
Registrera faddrar
När en ort är svårläst, låt ortraden vara tom och skriv det du tror i kommentarfältet, som finns i fönstret Lägg till fadderrelation. Är det en för dig viktig uppgift, gör en flagga med namnet Svårläst, så kanske du själv eller annan vid senare tillfälle kan tyda det.
För att få ett begränsat urval på ett vanligt namn sök med lämpliga år. En fadder kan vara 12 – 100 år äldre än fadderbarnet. Exempelvis kan barnet vara fött 1832 och du söker en ”Anders Andersson” född fr. o m 1820 och död t o m 1920. Kanske du även vet orten. Välj Sök.
Står det efter en manlig fadder, ”hans hustru” kan du högerklicka på den manlige faddern, om han finns i din databas. Sätt honom som centrumperson. - Markera där hustrun. - Sätt henne som centrumperson - Memorera - Gå tillbaka till fadderbarnets personöversikt - Lägg till fadder – Sök existerande person och lägg till som fadder - Sök henne med namn, årtal och ort - Markera henne. Skriv i kommentaren ex faster. Välj OK. Den personen finns sedan också som fadder till fadderbarnet.
Om du inte hittar hustruns namn på det sättet, kan du i mannens Kommentar om relationen skriva t ex Hans hustru också fadder.
När det efter en man står en hustru med namn, är det oftast inte hans hustru.
Hur du kan bearbeta faddrar, ser du i guiden Importerade faddrar.
Ett annat sätt att bearbeta faddrar
Det finns en medelväg ifall du, som har många faddrar i Disgen 8, tvekar inför arbetet med att bearbeta varje importerad fadder eller att stryka alla i Disgen 2016 med flaggan Importerad fadder med risk för dubblett. Det förutsätter att du fortfarande har både Disgen 8.2 och någon version av Disgen 2016.
I Disgen 8 kan du söka personer (fadderbarn) med faddrar. För att få en lista på alla personer med faddrar gå till Disgen 8. Sök Välj kikaren för att söka personer, använd sista fliken Faddar och sätt en sterisk i t.ex. efternamnsfältet. Då får du en söklista med alla personer som har faddrar.
Börja med listans första person. Öppna personens Notiser. Markera panelen Faddrar, Klipp ut. Öppna Döpt-notisen, gå till Anteckning, Klistra in. Klart! Alla barnets faddrar med eventuellt yrke, ort och relation kommer med på en gång. Ta nästa på listan.
Den som tycker detta är för radikalt, kan bara föra över faddrar med dessa uppgifter till dopnotisens anteckningar och behålla vissa släktingar eller intressanta personer som faddrar. Då är det endast dessa som importeras och konvereras till personer i Disgen 2016 nästa gång du konverterar Disgen 8 till Disgen 2016.
Yrke kompletterat i flyttningsnotiser
Du kan välja att bara skriva EN yrkesnotis för det yrke personen haft längst eller på toppen av sin karriär, antingen utan årtal och plats eller med, men inte källa. Du skriver i en Flyttade-notis t ex Flyttade som dräng samt datum, ort, källa/källor och eventuell kommentar. Om ny flyttning skett till annan sida i samma husförhörsbok som föregående källa, räcker det att skriva in den nya sidan i källträdets nästa hänvisning. Om någon levt längre tid på en plats skriv t ex Levde som rättare, tidsintervall, ort, flera källor och eventuell kommentar.
Vill du skriva mer utförligt kring arbetsförhållanden, använd en Text-notis.
Vilket sätt du väljer, kan påverka hur en livslinje visas på en karta.
Exempel 1 Flyttade som …
Yrke Livgrenadjär nr 103, Kinds kompani 1850 – 1882
Flyttade som dräng Johan Axel Wigur 1843 från Tidersrum (E) till Örsebo, Kisa (E), (Kisa AI:9, 1841-1845 sid 547)
Flyttade som dräng 1844 från Örsebo, Kisa (E), (Kisa AI:9, 1841-1845, sid 297) (med kommentar: ingen anteckning om utflyttning från Örsebo. Återfinns först 1849 )
Flyttade som dräng Johan Widmundsson 1849 från Tidersrum (E) till Gårdby, Kättilstad (E), (Kättilstad AI:13, 1846-1850, sid 60)
Levde som livgrenadjär Johan Herrman 1850 – 1882 i Kindkullen nr 103, Valla Kättilstad (E), (Kättilstad AI:15, 1856-1860, sid 231, Kättilstad AI:16, 1861 – 1865, sid 366, Kättilstad Ai:17, 1866- 1872, sid 376, Kättilstad Ai.18, 1873 – 1877, sid 344)
Alternativ 2, Långa yrkesnotiser
Du fyller i alla uppgifter som efterfrågas i yrkesnotisen både yrke, tidsperiod, ort, källa och eventuell kommentar. När du senare gör en utskrift i form av en ansedel, kommer det i första stycket stå en eller flera yrkesnotiser med källa/källor mellan född - dop respektive död - begravd. Skriver du in flera yrkesnotiser kan antalet Flyttade – och/eller Levdenotiser minskas.
Exempel 2 Född…
Yrke Dräng, 1843-1844, Örsebo, Kisa (E), (Kisa AI:9, 1841-1845 sid 547)
Yrke Dräng, 1844 - , Kjettestorp, Kisa (E), (Kisa AI:9, 1841-1845, sid 297) ) (med kommentar ingen anteckning om utflyttning från Örsebo. Återfinns först 1849)
Yrke Dräng, 1849- 1850, Gårdby, Kättilstad (E), (Kättilstad AI:13, 1846-1850, sid 60)
Yrke: Livgrenadjär vid Kinds Kompani 1850 – 1882 i Kindkullen, nr 103 Valla Kättilstad (E),
(Kättilstad AI:15, 1856-1860, sid 231,
Levde som livgrenadjär 1850 – 1882 i Kindkullen nr 103, Valla Kättilstad (E), (Kättilstad AI:15, 1856-1860, sid 231, Kättilstad AI:16, 1861 – 1865, sid 366, Kättilstad Ai:17, 1866- 1872, sid 376, Kättilstad Ai.18, 1873 – 1877, sid 344)
Död…
Datamapp på USB-minne
Denna teknik passar den som har bra datakunskaper och förstår hantering av datamapp. Dvs var försiktig! Den förutsätter:
- Att den dator som datamappen i USB-minnet ska användas i har samma programversion av Disgen som datamappen skapats med. Dvs samma programversion ska vara installerad på de datorer du vill använda.
- Att datamappen har ett unikt namn så inte förväxling kan uppstå.
- Att du konsekvent använder samma datamapp och att du har kontroll över förvaring av säkerhetskopierings filer.
- Att du vid varje uppstart av Disgen kontrollerar att rätt datamapp är aktiv.
- Att vara beredd att lägga till datamappen på nytt då datorns enhetstilldelning ändrats.
Tekniken passar den som nyttjar flera datorer. Se även guiden Hantera datamappar.
